Lysekils Simsällskap är en förening som kan tillbakablicka på en långvarig tillvaro i simfrämjandets ädla tjänst. Klubben grundades under ”det glada 20-talet” eller närmare bestämt den 22 juli 1925 av två simentusiaster - den dåvarande kontraktsprosten Fritz Lüsch och rektor Sigfrid Sandström, som på gamla Mellanskolans trappa fattade beslutet om att starta Lysekils Simsällskap. Dock hade redan 1911 gjorts försök till bildandet av ett simsällskap av badintendenten professor Anders Wide, men utan större framgång och varaktighet.

Herrarna Lüsch och Sandström visade sig båda ha näsa för den rätta tidpunkten att starta simsällskapet. Idag, ett trekvartssekel senare kan man konstatera att klubben har en meningsfylld och för simsporten mycket viktig verksamhet, såväl bakom som framför sig. Liksom de flesta andra föreningar har även LSS haft sina toppar och vågdalar, men efter varje svacka har man alltid haft förmågan att komma igen med friska tag.

Sällskapets första sammanträde ägde rum den 11 augusti då man också valde den första styrelsen, som kom att bestå av följande: Ordförande Fritz Lüsch, vice Ordf. Sigfrid Sandström, kassör Gunnar Hyllengren, sekreterare Gunnar Dahlgren samt Yngve Ceder-stam. Till revisor valdes köpman Gillis Eriksson. Vid detta tillfälle beslutades även att föreningens första promotion skulle äga rum på Släggö med prosten Lüsch som promotor.

Hopptornet blir verklighet

LSS hade en ganska bra start. Man hade haft sin första promotion, och föreningens båda starka män, Fritz Lüsch och Sigfrid Sandström hade ”kompis-simmat” över Gullmarsfjorden och därmed avverkat det första egentliga Gullmarssimmet. Klubben simmade i medvind och man kunde redan 1926 förverkliga drömmen om att få ett hopptorn. Detta uppfördes vid herrbassängen. Dess tillkomst blev verklighet dels genom vissa kommunala bidrag och dels genom ett badbolags medverkan.

1926 - första DM-året i Lysekil

1926 blev också ett framgångsrikt tävlingsår för LSS som då stod som arrangör för distriktsmästerskapen, den allra första tävling av klass som simmats i Lysekil. Vid detta första DM hamnade fyra mästerskapstitlar till simsällskapet genom simmarna Claes Lagerwall och Ivar Lind, sommargäster som då representerade LSS. Beträffade Gullmarssimmet detta år, satte direktör Antenor Nydqvist upp ett vandringspris, i vilket Einar Lindberg erövrade den första inteckningen. Lindbergs segertid blev 1.25.10.

1926 - klubben hade 25 medlemmar

Lysekils Simsällskap startade i stort sett med två personer, men ganska snabbt spred sig nyheten om att Lysekil fått en simklubb. 25 medlemmar infann sig redan första säsongen och när man startade den andra säsongen hade medlemsantalet ökat till 37 aktiva. Tack vare detta ansåg sig då simsällskapet ha råd att engagera Claes Lagerwall från Göteborg som tränare under en månads tid.

1927 - världsbekant simmare gästar Lysekil

1927 var det år man fick den första fulltaliga styrelsen och man kunde därmed fastställa stadgar för klubben förutom Riksidrotts förbundets då gällande.

Vid sällskapets promotion den 9 augusti 1927 gjorde den världsbekante simmaren Arne Borg ett besök i Lysekil och promoverade då 29 magistrar och kandidater. Bland de 9 simmagistrarna återfanns en Lysekilsyngling vid namn Lennart Mattsson. Han antog senare namnet Brunnhage och blev en vida känd simhoppare och inte minst upphovsman till den omtyckta Idrottsboken. Lennart visade redan i detta skede ett brinnande intresse för simhoppning och han har sedan genom årens lopp fått stå som föredöme för ungdomen tack vare sin energi och skötsamhet.

När man sedan närmade sig 30-talet sjönk intresset för simsporten och sällskapet förde en alltmer tynande tillvaro, dock inte sämre än att man genomförde Gullmarssimmet. Det avverkades på nya rekordtiden 50.32, som sattes av K G Huhner. Sträckan var då, precis som idag, 2200 meter fågelvägen, men pga. avdrift med vågor och strömmar blev sträckan längre. Vissa år fick man ställa in Gullmarssimmet då det var storm eller för mycket maneter.

Prosten avlöstes

År 1932 ansåg prosten Lüsch ha gjort sitt som ordförande i klubben och efterträddes av Arne Lindström. Ny i styrelsen blev också Bertil Brännberg och Åke Lindström som fungerade som sekreterare respektive kassör. Klubben gästades också denna sommar av en trupp från Stockholmspolisen med simmarkungen Arne Borg i spetsen. De bjöd på en fin uppvisning i Lysekil. Arne Borg slog under sin aktiva karriär slog 30-talet världsrekord och tog ett berömt OS-guld 1928 i Antwerpen på 1500 frisim.

1933 - ett framgångsrikt år

Sommaren 1933 anställdes Charles Stranne som tränare i LSS. Han fungerade även som simlärare eftersom klubben även ansvarade för simskoleverksamheten i Lysekil. När man sedan hade promotionen kunde man glädja sig åt inte mindre än 65 promovendi samt 84 ungdomssimmärken.

Dessutom hade klubben förmånen att få den olympiske guldmedaljören från Stockholm - Erik Adlertz som simtränare. Han gav denna sommar instruktioner i crawlsimmandets svåra konst och föreningen arrangerade Simningens dag som blev till en stor fin vattenfest. Detta år vann också klubbens förste storsimmare - Tore Lindebäck - DM på distansen 400 meter frisim på nya rekordtiden 6.23,24. Följande år vann Tore förutom 400 fritt även 1500 meter frisim vid DM-tävlingarna. Han fortsatte att meja rekord och 1935 blev hans främsta år. Tore vann då DM-tecken på distanserna 400-1500 meter frisim samt 100 meter ryggsim. För dessa prestationer korades han till distriktets främste simmare.

Sedan dröjde det fram till 1937 innan LSS höll något årsmöte. Då återvaldes rektor Sandström till ordförande och Elof Lycke gjorde sin entré i klubben. Lycke blev under många år klubbens starke man. De idrottsliga framgångarna fortsatte med nya DM-rekord av Tore Lindebäck och Axel Söderberg noterade fina framgångar i både simning och simhopp.

Simsällskapet gästades ytterligare en sommar av Arne Borg som fungerade som promotor samt för första gången figurerar en dam i samband med Gullmarssimmet. Det var Gunvor Magnusson från Stockholm som vann damklassen på den fina tiden 53.54.

Simstadion byggs

Lysekil fick sin simstadion 1939 som byggdes nere vid nya vågbrytaren i Havsbads-området. Den utmättes till 33 1/3 meter, då ett grund satte stopp för planerna att bygga en 50-meters bana. Till detta hade man fått ett anslag på 12 407 kronor. Tyvärr räckte inte dessa pengar riktigt till, varför Elof Lycke ur egen ficka bidrog med resterande belopp. Träningen som bedrevs enbart säsongsvis blev inte heller under sommartid regelbunden, då vädret skiftade rejält. Ibland kunde det blåsa kraftigt och gå höga vågor eller regna kallt. Simmarna bytte inte som idag om i uppvärmda omklädningsrum, utan i kallbadhusets bås med endast tunna brädor som skydd.

1940 byggde man också en simbrygga vid Pinneviksbadet, där man gav simundervisning. Samma år debuterade också Lennart Brunnhage som promotor i sin moderförening. Klubben hade nu en ganska stabil verksamhet, men av naturliga skäl blev de återstående krigsåren måttliga även inom simsporten. Aktiviteterna låg mer eller mindre nere, men man avverkade dock Lysekilsmästerskapen samt deltog i DM-tävlingarna.

När klubben sedan höll 25-års jubileum överlämnades de första hedersutmärkelserna till klubbens stiftare och anfäder; Fritz Lüsch och Sigfrid Sandström, samt till Tore Lindebäck, Elof Lycke, Åke Lindström och Arne Lindström.

London 1948 - Brunnhage OS-fyra

Så här skrev Göteborgsposten den 6 augusti 1948: Lennart Brunnhage gjorde mer än någon väntat sig i herrarnas höga hopp, då han på torsdagen efter en utmärkt prestation placerade sig på fjärde plats i tävlingen och dokumenterade sig som bäste europé. Att striden skulle komma att stå mellan de båda amerikanerna Lee och Harlan, visste man. Amerikanerna tog det säkra före det osäkra i sina hopp och tog följaktligen inga onödiga risker.

Brunnhage som efter första dagens tävlingar låg på tredje plats, föll visserligen tillbaka en placering på torsdagen i de obligatoriska hoppen, men ingen hade ju heller på allvar räknat med att han skulle stanna bland de tre främsta platserna på prislistan. Vackert så att bli fyra i denna ”amerikanska” gren. Brunnhage lyckades bra i sitt första hopp, tyskt hopp med två och en halv i gruppering, och nådde 16,08. Han blev femma i den hoppomgången.

Det andra hoppet - armresning med Isander i pik - missade han förargligt och fick ett kraftigt överslag. Det var det hoppet som berövade honom en bronsmedalj. Här föredrog motståndarna det mindre svåra: hopp i gruppering. Capilla (Mexico) tog volt två och en halv i gruppering och fick så hög poäng som 19,92. Brunnhage fick för sitt hopp tio poäng mindre! Capilla lade sig därmed på tredje plats och höll sedan denna.

Brunnhages tredje hopp lyckades bättre och gav honom hela 19,09 och även det sista hoppet - två och en halv volt framåt med pik - gick bra med en poängutdelning på 15,84. Vann gjorde amerikanen Lee, tvåa kom Harlan också USA, och bronspengen gick till Mexico genom Capilla. Brunnhage blev som sagt fyra.

Växlande framgångar - vila

LSS hade sedan några säsonger med blandade framgångar. Leif Olsson tog sedermera över Tore Lindebäcks mantel som Lysekils simmare nummer ett. Han deltog med stora framgångar i bl.a. DM-tävlingar där han simmade hem många titlar. Leifs storhetstid i bassängerna var i slutet av 40-talet och i början på 50-talet och hans specialsimsätt var bröstsim.

Vid den här tiden ägnade man sig inte åt att simma 50-meters sträckor som man gör idag, utan man tävlade i 100, 200 samt 400 meter bröstsim. Undan för undan mattades dock intresset för simsporten i Lysekil och under en följd av år var det bara flämtningar som fanns kvar av den tidigare så rika verksamheten. Leif gick då över till Hunnebostrands SS, som då var distriktets storklubb. Lysekils SS höll flera gånger på att läggas ned, men tack vare Leif Olssons intresse kunde man 1966 åter få fart på den anrika simklubben i Lysekil.

När verksamheten helt låg nere betalade Leif ur egen ficka in medlemsavgiften till Svenska Simförbundet och på så sätt fortsatte Lysekils Simsällskap att existera, om än i kulisserna.

1967 byggdes swimmingpoolen (vid nuvarande Havets Hus) i Lysekil, och blev till en början ett populärt utflyktsmål. Detta innebar också att det blev bättre fart på simtävlandet igen. LSS arrangerade bl.a. DM i denna 16 1/3 meters bassäng med många deltagare. De idrottsliga framgångarna uteblev inte heller för de då unga LSS-simmarna. Klubben bedrev också simskola i viss utsträckning innan kommunen sedermera tog över denna verksamhet. Uppsvinget varade dock bara i två år, och då nyhetens behag hade mattats ut hamnade klubben åter i en djup svacka. Denna vila berodde mestadels på att bassängen sköttes av Hotell Lysekil och klubben inte fick några träningstider förrän efter kl.20.00.

Gullmarsborg blev räddningen

Intresset kom inte tillbaka förrän i mitten av 70-talet då kommunens fina anläggning Gullmarsborg stod färdig att använda. Sporthallen innehöll sim-, is- och bowlinghall. Först nu kunde simsporten bli en året-runt-aktivitet i Lysekil.

Många ungdomar och deras föräldrar fann en fin sport i simningen och det blev åter full rulle i LSS. Det ena fina löftet efter det andra steg fram i rampljuset och man klättrade allt högre upp på prispallarnas trappsteg.

Från januari 1976 fram till 1978 sköttes träningen helt av Göran Svensson. Sedan tog Leif Olsson över rodret, till hjälp hade han flera unga tränare bl.a. Elisabeth ”Liz” Englund (i yngre upplaga), Therese Götstaf samt Bo och Annelie Sandberg.

De första DM-medaljerna på 21 år hamnade i klubbens ägo den 28 feb 1980 tack vare ett damlag bestående av Christel Börjesson, Anna Götstaf, Marie Lindstedt och Annelie Nyström. Deras insats resulterade i en silvermedalj.

Duktiga simmare

Först i den långa raden av duktiga LSS-simmare under 80-talet var Kent Hård och Anna Götstaf. Kent ”Klonken” Hård var den första simmaren från Lysekil att simma under minuten på 100 frisim. Anna skrev också historia då hon som första Lysekilssimmare kvalade till JSM 1981, Kent var inte sen att göra om bedriften. 1981 erhåller Kent LPs guldplakett och 1983 får Anna utmärkelsen. Båda gick senare över till Skäret SS i Uddevalla, men Kent tog först en avstickare till Askim-Förlunda SK.

Ännu en duktig simmerska hade LSS i bröstsimspecialisten Anna-Karin Forlin, som presterade mycket bra under Sum-Sim finalerna i Lund 1984. Hon deltog även i JSM och gick sedermera över till Uddevalla Simförening.

Helena Christensson, Daniel Thorsell, Marcus Nilsson, Hanna Ahl och Eva Lindebäck var unga Lysekilssimmare på väg upp i resultatlistorna.

Under början och mitten av 80-talet tog klubben hit meriterade simtränare över en weekend för fortbildning och inspiration. De som besökte Lysekil under dessa år var bla. Lennart Gullstrand, Jan Wingfors, Michael Holmertz och Glen Christiansson. Man började också ganska snart åka iväg på träningsläger till bla. Danmark, Tyskland och Holland, men många gånger stannade man kvar hemma i Lysekil under ledning av ovanstående tränare.

Rekordsnabbt Gullmarssim

Vid årsmötet 1986 erhöll Anna-Karin Forslin Brunnhages idrottsbok för bästa prestation under 1985. Samma år slog hon Anna Götstafs 3 år gamla Gullmarssimsrekord med över 6 minuter! Även Paul Mårtensson från Limhamn noterade nytt rekord i herrklassen. Ingen har någonsin simmat sträckan över Gullmaren snabbare än denna skåning (OBS! Detta skrevs innan årets Gullmarssim). Pauls tid skrevs till 29 minuter blankt. Att Anna-Karin hade talang för att simma även långa sträckor bevisade hon när hon blev förste dam i LSS att simma 1500 frisim under 20 minuter.

Tränarkungen

Nya talanger som började dyka upp i bassängen var James Hedin, Jimmy Svanberg, Andreas Borgenstam och Marianne Pettersson. Leif Olsson var fortfarande tränarkungen på kanten i Gullmarsborg. Assistans hade han av en handfull tränare såsom Ingalill Christensson, Lars Lindebäck, Irene Klang, Monica Ahl samt Elisabeth Pettersson.

1988 hade några nya simmare börjat visa framfötterna däribland Kajsa Karlsson och Jörgen Utgren. Detta var också året då Marianne Pettersson vann en cykel som prestationspris på Ullbergstrofén.

Sum-Sim guld

Senare samma år så lyckas 4 simmare från vår lila klubb kvalificera sig till Sum-Sim Riks i Örebro. Aldrig tidigare hade LSS haft med så många till riksfinalen. De fyra som försvarade klubbens färger i Örebro var: Marianne Pettersson, Andreas Borgenstam, James Hedin samt Jimmy Svanberg.

Att truppen dessutom skulle få med sig en guldmedalj hem kunde väl ingen tro, men Marianne förvånade alla, då hon med 5 hundradelars marginal vann 100 frisim på snabba 1.02,45. Dessutom blev det silver på 200 medley. Dessa framgångar blev ett stort lyft för simningen i Lysekil.

1989 utnämndes Marianne till ”Årets bästa idrottsprestation” i kommunen. Hon fick även LPs guldplakett. Vid Ullbergstrofén 1990 blev Lysekils SS bästa Bohuskubb på 10:e plats.

Under minuten

Jimmy Svanberg slår igenom som 15-åring. Han började med att gå under minuten på 100 frisim och senare samma år simmade han i landslaget (ungdom). I skuggan av Jimmys och Mariannes framgångar fanns det nya talanger på G. Dessa var bl.a. Björn Löfgren och Kristina Sherman.

Dubbla guld

Jimmy snodde åt sig två medaljer av ädlaste valör under Sum-Sim i långbana i Linköping sommaren -91. Distanserna var 100 och 200 bröstsim. På 200 bröst utklassade han sina medtävlare, då han gick i mål fyra sekunder före tvåan i loppet. Det nya mästerskaps-rekordet skrevs till 2.34,72.

Ungdoms-OS

Jimmys framgång under Sum-Sim räckte för att han skulle bli uttagen till ungdoms-OS i Bryssel. Vid tävlingarna i Bryssel placerade sig Jimmy 9:a som bäst i favoritgrenen 200 bröst.

Bästa idrottsprestation

Jimmys resultat talade för sig självt och han blir utsedd till distriktes bäste simmare samt erhåller även priset som ”Bästa idrottsprestation” i kommunen 1991 och LPs guldplakett.

Senare samma år upprepade historien från 1989 sig och Lysekils SS hade återigen fyra Sum-Sim Riks kvalificerade. Simmartruppen var i stort sett den samma, men James Hedin hade nu bytts ut mot Kristina Sherman. Riksfinalen simmades i Lund.

Simgymnasium

När sedan hösten 1992 kom, valde Jimmy att flytta till skånska Klippan för att läsa på simgymnasiet där. Han fortsatte att utvecklas som simmare och kammade hem ett guld och ett brons vid Sum-Sim Riks i Helsingborg. Marianne tog silver på 50 rygg. Under 1993 började även Kristina Sherman skörda framgångar, inte minst efter att ha simmat hem 7 DM-titlar i februari månad.

Sommaren kom och vid Sum-Sim i Varberg gjorde Jimmy om bedriften från Linköping och reste hem med dubbla guld i bagaget. Distanserna var givetvis de samma. Jimmys segertid på 200 bröst blev snabba 2.27,01. Vid samma Sum-Sim deltog även Kristina Sherman som placerade sig 4:a på 100 fjäril med tiden 1.08,34. Kristina blir samma år uttagen till landslagsläger i Upplands-Väsby.

Junior-EM

Samma sommar simmades också JSM i Landskrona där Jimmy kom 5:a på 200 bröst. Kristina var debutant i JSM på flera distanser. Flera bra resultat gjorde så att Svanbergs grabben blev uttagen att åter representera Sverige vid ett internationellt mästerskap. Denna gång gick resan till junior-EM i Istanbul.

Under hösten -93 fick Jimmy sällskap i Klippan av Marianne Pettersson. De båda beslutade sig för att byta klubb till S02 i Göteborg, för att kunna utvecklas mera. Strax före jul så blir det dubbla silver och en bronspeng för Jimmy samt en bronsmedalj för Marianne på 100 medley vid JSM i Härnösand, dock nu tillhörande en annan förening.

Distriktets främste

Här hemma i Lysekil fortsatte Kristina Sherman att imponera och även nya förmågor började se dagsljuset. Mattias Jönsson tog tre medaljer vid Simiaden Regionsfinal i Sandared 1994. Även Cecilia Borgenstam och Nina Andersson höll sig väl framme.

Klubben ordnade i augusti ett uppstartsläger i Rimini i Italien. Kristina Sherman utvecklade sin teknik och färdighet i alla simsätten och under hösten 1994 blir hon klubbens första, och hittills enda tjej, att simma 100 frisim under minuten. Kristina blev vald till distriktets bästa simmare.

Lagkappsguld

I årsskiftet 94/95 beslutar sig också Kristina för att byta klubb, fast till grannklubben Skäret SS i Uddevalla. Samma vår skriver Cecilia Borgenstam, Anna Jacobson, Therese Sherman och Nina Andersson historia när de kammade hem det första lagkappsguldet någonsin vid Simiadens Regionsfinaler i Halmstad. Mattias Jönsson vann 100 rygg vid stortävlingen Ullbergstrofén i Göteborg.

Distriktsrekord

Fyra Lysekilssimmare tar sig under hösten -95 vidare till Sum-Sim Riks. Kvartetten bestod av Mattias Jönsson, Ulrika Pettersson, Cecilia Borgenstam samt Nina Andersson. Mattias simmade under minuten på 100 fritt vid regionsfinalen i Göteborg. Han hade en härlig utvecklingskurva under våren 1996 med toppen under USM i Göteborg. Där slog han nytt junior-distriktsrekord på 50 rygg med 28,96 vilket gav honom en sjunde plats. Samma sommar tar Kristina 2 USM-guld i Västerås på 100 fjäril och 200 medley simmandes för Skäret SS. Vid höstens Sum-Sim tävlingar lyckades Mattias åter simma sig till riksfinal på 50 och 200 meter rygg.

Under hösten -96 hjälpte även LSS till att starta upp en fungerande simverksamhet i Sotenäs kommun. Leif Olsson, Bo Andersson och Helena Christenson pendlar 2 ggr varje vecka till Kungshamn för att hjälpa SS Tumlarna att komma igång. Samarbetet fortsätter även under våren 1997 i viss utsträckning. Leif Olsson signalerar vid denna tidpunkt att han önskar dra sig tillbaka och styrelsen började leta efter en lämplig ersättare.

Tränarskifte

Sommaren 1997 får klubben sin första kvinnliga huvudtränare - Petra Nyqvist. Hon kom närmast från Skäret SS, där hon haft ansvar för två träningsgrupper samt var rekryterings- ansvarig. Klubben gjorde en nysatsning och bestämde sig för att bredda sin verksamhet. LSS började arbeta efter en Svensk Simlinje i breddverksamheten och man ökade antalet aktiva med 300% från våren till hösten. Klubben hade nu ca.110 barn i verksamheten. Dessutom jobbade styrelsen hårt för att få rätsida på klubbens ekonomi och skapa en stabil ekonomisk grund. Detta lyckades, mycket tack vare Ann-Christine Anderssons och Birgitta Shermans insatser.

Mattias Jönsson började vid simgymnasiet i Hallsberg och bytte även klubbadress till Uddevalla Simförening.

World Cup

Vid JSM hösten -97 i Tivolibadets snabba balja i Kristianstad tog Kristina Sherman sitt andra JSM-guld. Det första tog hon i långbana sommaren innan på 200 medley. Den här gången kom guldet på 100 medley. Höjdpunkten i Kristinas karriär kom under sim-SM 1998, då det blev guld på 100 medley. Nu hade hon etablerat sitt namn bland de främsta och blev därmed också uttagen att representera Sverige vid World Cup i tyska Gelsenkirchen.

Invigningsläste på Sergels torg

Sommaren 1998 bar det av på träningsläger till Finland och Åbo för LSS då magra A-trupp bestående av Therese Sherman, Nina Andersson, Anna Jacobson och Cecil Olausson. Truppen åkte sedan vidare till Stockholm för att tävla i Stockholm Summer Games. Under invigningsceremonin på Sergels torg fick Cecil chansen att läsa upp tävlingseden inför 10 000 jublande människor.

Tränarbrist

Klubben fortsatte att sträva på med såväl toppar som dalar. Det stora problemet var att hitta tränare till alla barn och ungdomar som visade intresse för simsporten. Sakta men säkert slutade många av de nya barn som hade börjat året innan och man hade ett stort omlopp på instruktörer. Vid luciafirandet i december utsåg man för första gången en liten sjöjungfru-lucia, vilket blev Sofia Olsson. Lucia detta år var Therese Sherman.

Sum-Sim kval

1999 började träningen ge resultat och Nina Andersson lyckades kvala in till sommarens Sum-Sim i Linköping på 200 bröst. A-gruppen åkte på träningsläger till Lanzarote medan B- och T1-gruppen åter besökte Gustavsberg i Uddevalla.

När hösten sedan kom var klubben ytterst tveksam om man kunde dra igång verksamheten, då tränarbristen var akut. I sista minuten löste sig problemet och man startade upp som vanligt. Under hösten tillkom två unga talanger i A-gruppen; Cristoffer Jönsson och Frida Jacobson som redan vid Sum-Sim Region visade takterna. Cristoffer gick vidare som 3:e reserv på 100 rygg till riksfinalen. Det blev även en bronsmedalj vid regionsfinalerna genom Therese Sherman.

LSS 2000

Nu under våren har verksamheten börjat ta form igen. Klubben har tagit över simskolan från kommunen och därigenom får 120 barn öva vattenvana och simning i simskolans tre steg. I vår teknikskola följer vi fortfarande Simlinjens koncept. Klubben har ca 45 aktiva barn tillhörande simborgarna, crawlgrupperna eller medleygruppen.

B-gruppen har blivit en stor träningsgrupp som drillas av Helena Christenson, Daniel Edwartz och Liz Englund (i senare version). Där återfinns många av klubbens nya påläggskalvar.

A-gänget är fortfarande en relativt liten grupp, där gruppens förgrundsfigur just nu är Therese Sherman. Therese styrka ligger främst i ryggsimsdisciplinerna och hon har under våren närmat sig JSM-kval. Ryggsim gillar också supertalangen Frida Jacobson som under våren blev uttagen att representera Simregion Väst vid Skagerrak Runt i Mandal i Norge. Frida vann 200 rygg med stor marginal. Fortsätter Frida att träna på, så kan hon gå precis så långt som hon själv vill. Nu till hösten får A-gruppen två nya tillskott; Björn Rosén och Emma Blomsterberg.

Vid årsmötet i mars avgick stora delar av styrelsen och Bo Andersson lämnade över ordförandeklubban efter 4 år till Lars-Eric Gotthard.

LSS har för tillfället 6 tränare, 5 simlärare samt 5 assistenter. Klubben kommer framledes lägga stor vikt vid tränarrekrytering och utbildning, då behovet kommer att öka när simskolan lär fler barn att simma.

Inför hösten ser Lysekils SS ljust på tillvaron och hoppas på att många nya barn och föräldrar söker sig till vår verksamhet efter sommarens nyfunna kärlek till vatten.